Keynote speakers

Susana Silvia Fernández er professor i fremmedsprogspædagogik ved Institut for Kommunikation og Kultur, Aarhus Universitet. Hun er koordinator for spanskstudier og forperson for Uddannelsesrådet samt for den sproglige faggruppe for Det Teoretiske Pædagogikum for Gymnasielærere i Danmark. Hendes forskningsområder omfatter spansk grammatik og fremmedsprogspædagogik, med særligt fokus på pædagogiske anvendelser af kognitiv lingvistik i grammatikundervisning og interkulturel kompetence. Hun er koordinator for forskningsenheden om Fremmedsprogstilegnelse og -pædagogik ved Aarhus Universitet.

Abstract

Peer-feedback in language teaching. What do we know today and how can we implement it in the classroom?
Taking into account the general topic of the conference, namely feedback in language learning, I intend to zoom in on a particular type of feedback that has been gaining impact in foreign language teaching in recent years, but which still poses challenges regarding its actual implementation in the classroom: peer feedback.

My general point of departure when working with feedback forms is that they should contribute to increase learners’ autonomy, motivation and investment in the classroom and thereby promote learning. I am therefore interested in feedback forms that are interactive and have the learner at the center. Peer feedback is in many senses a perfect match, as it entails learner-to-learner interaction and allows the learner to take over a number of different roles as speakers/writers, listeners/readers, advisors, reviewers and sparring partners. At the same time, there is discussion in the foreign language pedagogical literature and among language practitioners concerning the cognitive and affective costs connected to the implementation of this way of working in the classroom.

Based on new studies within the field and my own practical experience and research results with university students, I will propose different ways of implementing peer feedback in the language classroom at various levels, both in connection with feedback on oral and written production and with oral and written ways of providing the feedback. I will also focus on ways of reducing the above-mentioned potential cognitive and affective costs.

Henrik Bøhn er professor i engelsk didaktikk ved Universitetet i Sørøst-Norge. Han har hovedfag (master) i engelsk, doktorgrad i engelsk didaktikk, og har jobbet som engelsklærer i videregående skole. Han har mer enn 20-års erfaring som foreleser og veileder i engelsk (språk og kulturkunnskap) og engelsk didaktikk på universitetsnivå. Han har vært medforfatter på flere lærebøker i pedagogikk og språkdidaktikk og var leder av arbeidsgruppa som utarbeidet kjerneelementer til de nye læreplanene i engelsk i Norge i 2020. Forskningsinteressene hans omfatter vurdering, interkulturell kompetanse, kommunikasjonsstrategier og metakognisjon.

Abstract

Student feedback literacy i språkopplæringen: Hva bør være elevenes rolle i feedback
Student feedback literacy kan defineres som elevers evne til å forstå og nyttiggjøre seg informasjon som kan bidra til å forbedre deres arbeid eller læringsstrategier (Carless & Boud, 2018). Dette har blitt nevnt som en viktig komponent i feedback-prosesser og en vesentlig faktor for god læring. I dette foredraget skal jeg se nærmere på hvordan begrepet student feedback literacy kan forstås og hvilken plass det kan ha i en overordnet modell for formativ vurdering i språkopplæringen. Særskilt vekt vil bli lagt på hvordan student feedback literacy kan knyttes til egenvurdering (self-assessment) og hverandrevurdering (peer assessment). Eksemplene er hentet fra skriveopplæringen i engelsk i  ungdomsskolen og i videregående skole i Norge.

Carless, D. & Boud, D. (2018). The development of student feedback literacy: Enabling uptake of feedback. Assessment and Evaluation in Higher Education, (3)8, 1315-1325.

Maria Håkansson Ramberg är fil. dr i tyska och verksam inom lärarutbildningen samt vid Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) vid Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom språkinlärning och språkundervisning, särskilt bedömning. Maria är också utbildad språklärare med mångårig erfarenhet av språkundervisning inom såväl grundskola som gymnasium samt har haft ett flertal Skolversuppdrag, bl.a. som medförfattare till fortbildningsmoduler inom Språksprånget, Skolverkets satsning på kompetensutveckling för lärare i moderna språk.

Abstract

Elevers användning av feedback: möjligheter och utmaningar
Feedback har fått en allt mer betydelsefull roll i dagens språkundervisning. På senare tid kan ett skifte ses där feedback i mindre utsträckning handlar om lärares utformning av återkopplingen och högre grad handlar om vad eleverna faktiskt gör med återkopplingen som de får och vilka konsekvenser det får för deras lärande (Carless 2022). Trots allt större fokus på feedback inom forskning och klassrumspraktik, är de centrala frågorna och svaren på dessa fortfarande aktuella: varför ges feedback, vad fokuserar feedback på och hur ges feedback? I mitt föredrag kommer jag att visa på möjligheter och utmaningar när det gäller elevers användning av feedback utifrån dessa frågor. Detta innebär att vi som språklärare funderar över om elev och lärare har en delad förståelse för vad eleven ska utveckla och i vilken utsträckning uppgift och återkoppling täcker det som ska utvecklas (vad?), vilka metoder som bidrar till elevers delaktighet, förståelse och motivation (hur?) samt elevers behov av återkoppling och feedbackens roll i en klassrumskontext (varför?). Resonemang kring detta förs utifrån tidigare forskning samt empiriska exempel från bedömning, huvudsakligen gällande skriftlig kompetens i tyska.

Carless, D. (2022). From teacher transmission of information to student feedback literacy: Activating the learner role in feedback processes. Active Learning in Higher Education, 23(2), 143-153.